Bilar jag haft. Från Barndom till vuxenhet.

1. En ljusgrön metallic Ford Taunus (Jag tyckte själv den var så fin så jag låtsades det var en raggarbil. För den var det finaste jag visste. Den fyllde upp uppfarten till radhuset med den äran)
2. En grå Amazon. (Höll ut till vi krockade med den. En legend.)
3. En röd 240 (Första bilen med radio i + skilsmässobil.)
4. En blå 240 (Finare än den röda, denna bil kallas även gubbpärlan. Pedantskött. Var den bil jag ärvde och gjorde min första sladd med. Vinterdäck lika hala som kondomer och innerbelysning som inte fungerade. Nu står den och är ledsen på en gård.)
5. Den röda vanen. (For över E4:an och in i ett sidoräcke och sen var det ajöss med den. Vi klarade oss med andan i halsen.)
6. Den gula vanen. (Krånglar och bänglar. Men med CD-spelaren på kan den förlåtas för det mesta. Skönt gung.)
7. Subban. (4-Hjulsdriven pärla. Fast lite småbråkig.)
8. Der Kadett. (Ville mycket men kunde inte alltid.)

Molly (som tycker att Ford Edsel är en bil man kan köpa till sin ovän, om man nu känner för det)